Bitcoin-guide för nya användare

Utvecklare skriver den öppna källkoden för Bitcoin, som implementerar regler, såsom vad som är en giltig transaktion, hur ett block med transaktioner ska läggas till i blockkedjan och hur utvinnare belönas med nya bitcoin. De publicerar sin kod och vem som helst kan ta den koden gratis och modifiera eller använda den.

Fullständiga noder är servrar på internet som kör Bitcoin-kod och upprätthåller nätverksreglerna genom att avvisa ogiltiga transaktioner och block. För att verifiera en transaktion utan att förlita sig på en tredje part, bygger och lagrar varje fullständig nod den kompletta historiken över alla Bitcoin-transaktioner, med start från det första blocket. Fullständiga noder upprätthåller också mempoolen, vilket är där alla giltiga men obekräftade transaktioner väntar på att läggas till i ett nytt block.

Utvinnare (miners) är en speciell typ av fullständig nod som tar de väntande transaktionerna från mempoolen och försöker skapa nästa giltiga block med transaktioner genom processen proof-of-work (PoW). När en utvinnare lyckas med den beräkningsmässiga utmaningen före andra utvinnare, meddelar den andra fullständiga noder, som verifierar om utvinnaren följde alla regler. Om ja, lägger varje fullständig nod sedan till det giltiga blocket i sin kopia av blockkedjan och meddelar andra fullständiga noder, tills nätverket når konsensus. Den utvinnare som löste PoW-utmaningen för det nya blocket får några nya bitcoin som belöning för sitt beräkningsbidrag. Utvinnare omvandlar i grunden datorkraft till nya bitcoin och säkrar nätverket mot attacker. I genomsnitt läggs ett nytt block till var 10:e minut och varje block kan innehålla tusentals transaktioner. En justering av svårighetsgraden för utvinning sker var 2 016:e block för att försöka bibehålla 10-minuterstempot.

Användare kan inneha BTC och använda det för transaktioner. De gör detta genom att använda en kryptografisk offentlig nyckel för att generera Bitcoin-adresser och ta emot BTC på dessa adresser. För att skicka BTC till en annan adress använder de den privata nyckeln för att signera transaktionen. Således äger den som innehar den privata nyckeln tillhörande BTC. Användare kan antingen förlita sig på tredjepartstjänster som börser för att förvara sina bitcoin, eller använda en självförvarande Bitcoin-plånbok som Proton Wallet för att lagra nyckeln själva. När användare vill att deras transaktioner ska läggas till i blockkedjan betalar de ofta transaktionsavgifter som går till utvinnarna som ytterligare ett incitament för att inkludera deras transaktion. Denna nätverksavgift går upp när det finns större efterfrågan på Bitcoin-transaktioner.

Som nämnts tidigare sker Bitcoin-halvering ungefär vart fjärde år och minskar bitcoin-belöningen som ges till utvinnare med hälften. Utvinning är det enda sättet nya BTC skapas på och utvinnare måste sälja åtminstone några av dessa BTC för att täcka sina kostnader och investeringar. Så halveringen gör att det nya utbudet av BTC som säljs på marknaden minskar vart fjärde år. Förutsatt att efterfrågan inte minskar betyder mindre BTC till salu generellt att priset går upp.

Detta är antagligen varför vi året före halveringen och året efter halveringen har sett bitcoin-priset gå upp avsevärt. När priset skjuter i höjden tenderar detta att locka nykomlingar som börjar lära sig om Bitcoin och potentiellt köpa lite, vilket ökar efterfrågan och driver upp priset ännu mer. När Bitcoin-nätverket växte och marknadslikviditeten ökade, tillät detta också allt större investerare att gå med.

Så småningom toppar priset och bubblan spricker när folk tar hem vinster och säljer BTC. Priset rasar när människor som inte klarar av volatiliteten säljer i panik, vilket ofta får priset att falla 80 % från toppen. Detta är vanligtvis när media förkunnar att ”Bitcoin är dött”. Samtidigt fortsätter Bitcoin-nätverket att växa med ett nytt block var 10:e minut och mer adoption jämfört med förra cykeln. Så småningom närmar sig nästa halvering och cykeln har upprepat sig, men hittills med högre toppar och högre bottnar än de föregående cyklerna. Men vartefter tiden går och belöningar för utvinning fortsätter att minska, skulle vi förvänta oss att varje halvering har mindre av en prischock.

Efter den fjärde halveringen i april 2024 minskades Bitcoins årliga inflationstakt (hur många nya BTC som skapas varje år dividerat med totalt BTC som redan skapats) till 0,85 %. Som jämförelse har guld, den bäst presterande tillgången i tusentals år tack vare sin knapphet och konsekvent låga nya utbud, legat på cirka 2 % årlig inflation. För en värdebevarare vill du ha en tillgång med en lägre inflationstakt, och Bitcoin, genom sina regler som upprätthålls av det största och säkraste decentraliserade nätverket, bör se sin inflationstakt minska med hälften vart fjärde år tills inflationen når 0 %.

Som diskuterades i avsnittet om blockstorlekskriget ville Bitcoin-anhängare inte skala nätverket genom att öka blockstorleken på bekostnad av säkerhet eller decentralisering. För närvarande med 1-megabytesblock kan Bitcoin-nätverket stödja som mest sju onchain-transaktioner per sekund, vilket är för lågt för massadoption och betalningsbehandling som Visa/Mastercard. Den föredragna lösningen har varit att bygga nya lager ovanpå Bitcoin – lager 1-nätverket – och flytta de flesta transaktioner offchain till dessa högre lager.

Lightning Network är en lager 2-skalningslösning som säkras av Bitcoin. Idén är att öppna betalningskanaler mellan noder som sannolikt kommer att göra transaktioner ofta. Endast öppnings- och stängningstillstånden för kanalen behöver sparas till blockkedjan; andra transaktioner mellan noderna sparas offchain av varje nod och signeras kryptografiskt för att förhindra fusk. Noder kan också vidarebefordra betalningar för andra noder som inte är direkt anslutna och samla in en dirigeringsavgift.

Lightning-transaktioner har flera fördelar jämfört med onchain-transaktioner. För det första möjliggör det omedelbar avveckling istället för att vänta på att 10-minutersblock ska bekräftas. För det andra är det mer privat eftersom transaktioner inte sparas på blockkedjan för evigt. Slutligen tenderar det att ha lägre transaktionsavgifter genom att undvika onchain-nätverksavgifter för de flesta transaktioner. Alla dessa fördelar gör Lightning bättre för Bitcoin-betalningar.

Utmaningen med Lightning är att självförvarande plånböcker, där varje användare kör en nod som har sina BTC i betalningskanaler, är ganska komplexa att använda. Det kräver också att varje användare betalar minst en onchain-avgift för att öppna en kanal och potentiellt fler onchain-avgifter senare för att lägga till eller ta bort medel från kanalen. När onchain-avgifter ökar kommer självförvarande Lightning också att bli för dyrt för fler och fler individer.

Det är därför de flesta Lightning-användare finns på förvaringsplånböcker och förlitar sig på centraliserade tjänster för att hantera komplexiteten och avgifterna med stordriftsfördelar. Vid det här laget ser Lightning mer lämpligt ut för förvaringstjänster att göra transaktioner med varandra och inte för att massorna ska använda det på ett självsuveränt sätt.

Eftersom Bitcoin är gratis mjukvara med öppen källkod kan vem som helst ta koden, modifiera den och köra sitt eget nätverk. Dessa alternativa nätverks tokens kallas för altcoins. Vissa av dessa altcoins försökte förbättra Bitcoin, till exempel genom att öka blockstorleken som diskuterades med Bitcoin Cash. Andra var helt enkelt ponzibedrägerier som pumpades upp av individer som ville lura människor som inte förstod skillnaden, vilket ledde till termen "shitcoins".

Många altcoins var förutvunna av sina skapare, som fick en stor andel av tokens, innan de lanserades för allmänheten. Skaparna av dessa altcoins var då extremt ekonomiskt motiverade att marknadsföra sina mynt. De flesta altcoins kontrollerades centralt och ändrades snabbt, i motsats till Bitcoin, som av design har varit otroligt svårt att ändra. Denna spridning av altcoins och andra ohållbara företag blev känd som "krypto" och har tagit uppmärksamhet och marknadsandelar från Bitcoin. De flesta av dessa altcoins tillförde inget värde till världen, kunde inte hitta marknadsanpassning och kollapsade, vilket fick miljontals individer att förlora miljarder.

Det viktigaste som skiljer Bitcoin åt är nätverket och protokollet. Bitcoin har det största nätverket och dess nätverkseffekt drar till sig fler användare, vilket ytterligare ökar dess nytta som ett globalt monetärt nätverk och värdet på BTC. Altcoins kan helt enkelt inte konkurrera även om de har vissa upplevda fördelar som högre genomströmning eller integritet. När fler handlare och konsumenter runt om i världen anammar Bitcoin bör nätverkseffekten fortsätta att stärkas.

Bitcoin är också ett digitalt protokoll för pengar på internet, och med protokoll är det nästan alltid vinnaren tar allt. Under internets tidiga decennier pågick protokollkrig och så småningom konvergerade världen till att använda samma protokoll för att kommunicera. Till exempel använder vi alla TCP/IP för att skicka trafik över internet, vi använder alla HTTP för att surfa på webben och vi använder alla SMTP för att skicka e-post. Bitcoin, och dess högre lager såsom Lightning Network, är för närvarande det dominerande öppna protokollet för att skicka värde på internet.